Dagarna går för fort och för lite blir gjort.
Så nu i morse så satte jag väckning, för att förhoppningsvis hinna med lite mer
men det känns som om det inte alls blev mycket mer gjort bara för att man klev upp tidigare.
Det är nog bara att inse att man helt enkelt inte hinner med allt som man tänkt hinna med när man har barn. Jag får vara glad att jag hinner med Adina och gå ut med Buster och sedan är tvätt, städning, bloggande och annat bara en bonus om det hinns med 🙂

Nehe, nu är det en hungrig A som skriker, så dags att mata.

/L