Blåslagen

Ja, det är inte alltid lätt att vara liten.
Speciellt inte när det är sådan fart på Adina och hon inte kan ta det lungt.
Jag han bara gå iväg och starta tvättmaskinen och hör hur A börjar skrika.
Jag springer för att se vad hon hittat på nu och lyfter upp henne och försöker som vanligt leka bort det så hon inte ska vara så ledsen. Men sen när jag såg att hon hade blod precis vid ögat så förstod jag att det verkligen gjorde ont.
Men det gick över relativt fort ändå och efter bara någon minut så skrattade hon igen. 🙂
Men nu är hon inte så fin vid ögat. Det har svullnat upp lite och så blev det ett blåmärke.

Sen nu i natt har hon varit riktigt jobbig. Hon har inte kunnat sova ordentligt och somnade bara korta stunder om hon väl fick sova i min famn.
Samt så var hon lite febrig och snorig. NU måste det bero på att det är tänder.
Jag börjar bli så otålig och vill att de ska titta fram nu, det är inte roligt att se henne plågas så. Idag har hon fått mumsa på mycket kallt så det inte ska vara så jobbigt för henne, och när man känner efter och tittar så verkar det som att det är två stycken nertill som snart är på väg att titta fram.

Just det. Igår var ju jag och Adina iväg och träffade en gammal klasskompis ifrån gymnasiet. Vi hade lite byteshandel då deras dotter vuxit ur lite kläder och skor och de väntar tillökning så vi bytte lite prylar.
Det blev jätte bra. Adina har nu regnkläder, gummistövlar, skor och kläder som passar henne lagom tills det är dags att börja dagis.

/L

Adina_blatira